fredag, juli 07, 2006

....

Och jag är tom och trött och likgiltig och bryr mig inte speciellt mycket om någonting alls, längtar efter någonting, längtar efter att få gnistan tillbaka och inte krysta så jävligt hela tiden.

Men det är en sån period: jag kryper djupt in i mig själv och har inte så mycket tid över för alla andra. Mest av allt kanske jag behöver en kram och lite förståelse men jag orkar inte ens bry mig om det, jag behöver ensamhet och tid att begrunda och låsa in demonerna igen.

Har ingen lust att ringa runt och ragga folk för jag vet att jag är värdelöst sällskap, jag är inte hjärtlig, jag lyssnar inte och jag orkar inte bry mig. Vad fan behöver jag egentligen?

Jag stänger ena ögat och ser halvt.

Jag stänger båda ögonen och ser helt.

5 Comments:

Blogger Kökssoffan said...

well, du kan ju inte flirta med mig eftersom jag har pojkvän och är sådär förbanant pretentiös att jag inte förstår mig på folk som flirtar i förhållanden. Men jag kan ju vara ställföreträdande tjejkompis iaf på nätet och som sådan skickar jag härmed en bestämd, stor och varm kram.

Vardag my friend - it sucks. Det är en jävla transportsträcka men det är ju någonstans så att tråkigheten i vardagen gör at det speciella blir just speciellt.

och det är ok, att ha lightdamp och lightdepression om man inte får utlopp för hela en själv men sluta värdera dig själv därefter.

Ang sällskap, man behöver inte roa sitt sällskap, det är ok att sitta tyst och bara vara med också, även om det ibland känns som om man inte räcker till då.

och så en kram till som avslutning :-) plus TADA! en kopp varm (lågkolhydrat) choklad

juli 09, 2006 1:46 em  
Blogger Dronten said...

Tack för dina stödjande ord ... jag låter kanske lite väl melodramatisk emellanåt. I perioder blir det mycket upp och ner, skall inte ens säga att jag har en svart period för tillfället, mer likgiltigt med en hel del avbrott. Det är väl rutinen antar jag, plus att jag egentligen inte hinner med nåt direkt umgänge nu iom allt jobbande. Skulle ju aldrig bli en gnällblogg det här, men vafan, jag är ju jag ;-).

Flirtbalansen återställdes för övrigt med kraft igår ;-). Så den lilla bekräftelseslynan i mig spinner som en katt för tillfället..

Annars är jag alldeles på tok för självkritisk; försöker sluta men det är inte så lätt vettu. Jobbar på det ;-).

Kram på dig!

juli 09, 2006 4:32 em  
Anonymous Anonym said...

tänk att vi är så många som känner likadant, men ändå så olika, och antaglien inte alls skulle vara alls lika om vi möttes. Men känslan är så lik

juli 10, 2006 9:41 em  
Blogger Dronten said...

Ja.. det är nog många som känner - på ett ungefär - på det här viset, rik som fattig, sjuk som frisk... Klassisk melankoli kanske? Jag vet inte. Jag pratar rätt sällan om sånt här alls, det är ju bara de allra närmaste som råkar ut för mina gnällattacker. Och så ni, förstås ;).

juli 11, 2006 2:20 em  
Anonymous Anonym said...

tramadol online pharmacy tramadol in pregnancy - tramadol 50 mg how strong

november 14, 2012 10:53 em  

Skicka en kommentar

<< Home