Mitt liv som bekräftelsehora
I princip fortfarande i sovande tillstånd tog jag mig iväg till jobbet i svinottan imorse. Med tanke på veckans oförmåga att springa ihop med ögongodis ett och ögongodis två tänkte jag mig att det inte vore fel att komma lite tidigare än vad jag behövde, för att inte missa liksom.
Det visade sig bära frukt. :). "Heeeeej! Vad längesen det var man såg DIG..." "åh! var har DU varit?" und so weiter. Och lite småprat innan det åktes skilda vägar imorses. Samt att jag borde ha scorat feta pluspoäng hos ögongodis ett när jag senare på dagen slog en signal och erbjöd mig att hjälpa henne ifall hon inte hade hunnit hem i tid. (vilket inte visade sig behövas, men jag var ju så JÄTTESNÄLL som frågade!). Hot damn.
Så nu sitter den lilla bekräftelsehoran i mig och njuter i fulla drag. Och jag ler och hummar för mig själv. Det är det här som är bäst, det är det här som är bäst med hela skiten. Okej. Hångla, knulla, riktigt bra oralsex och gosa och sova sked och ömsesidigt känsloutbyte är också riktigt bra skit. Men. Jag måste upprepa mig. Det här "stadiet", om man vill kalla det så, flörtandet, innan man vet ett jäkla skit egentligen, där man går och spanar och tittar och grejar och undrar om hon tittar tillbaks och spanar lika mycket och fem minuters prat kan rädda en hel dag och man undrar hur hon ser ut naken och om hon kysser bra och man inte VET.
Det är det bästa med alltihop. Och jag upprepar mig igen. Jakten är i nio fall av tio bättre än fångsten. Då är det ju oftast inte spännande längre, och som den spänningsjunkie jag är så.. hm. Kanske är inne på nåt här. Det finns nog anledningar till att jag dras till ombytliga människor. Med höga kindben.
Oh, och en liten förklaring kanske:
Ögongodis 1: Kort blond studerande och ganska ung dam från stan. Sådär härligt sprudlande glad helahelatiden. Med höga kindben. Mums.
Ögongodis 2: Något längre blond inte lika ung arbetslös dam med sådär lite spännande och hemligt utseende. Överraskar ofta. Troligen med en av stans 10 bästa rövar.
Jag som brukar vara så svag för brunetter :P.
Det visade sig bära frukt. :). "Heeeeej! Vad längesen det var man såg DIG..." "åh! var har DU varit?" und so weiter. Och lite småprat innan det åktes skilda vägar imorses. Samt att jag borde ha scorat feta pluspoäng hos ögongodis ett när jag senare på dagen slog en signal och erbjöd mig att hjälpa henne ifall hon inte hade hunnit hem i tid. (vilket inte visade sig behövas, men jag var ju så JÄTTESNÄLL som frågade!). Hot damn.
Så nu sitter den lilla bekräftelsehoran i mig och njuter i fulla drag. Och jag ler och hummar för mig själv. Det är det här som är bäst, det är det här som är bäst med hela skiten. Okej. Hångla, knulla, riktigt bra oralsex och gosa och sova sked och ömsesidigt känsloutbyte är också riktigt bra skit. Men. Jag måste upprepa mig. Det här "stadiet", om man vill kalla det så, flörtandet, innan man vet ett jäkla skit egentligen, där man går och spanar och tittar och grejar och undrar om hon tittar tillbaks och spanar lika mycket och fem minuters prat kan rädda en hel dag och man undrar hur hon ser ut naken och om hon kysser bra och man inte VET.
Det är det bästa med alltihop. Och jag upprepar mig igen. Jakten är i nio fall av tio bättre än fångsten. Då är det ju oftast inte spännande längre, och som den spänningsjunkie jag är så.. hm. Kanske är inne på nåt här. Det finns nog anledningar till att jag dras till ombytliga människor. Med höga kindben.
Oh, och en liten förklaring kanske:
Ögongodis 1: Kort blond studerande och ganska ung dam från stan. Sådär härligt sprudlande glad helahelatiden. Med höga kindben. Mums.
Ögongodis 2: Något längre blond inte lika ung arbetslös dam med sådär lite spännande och hemligt utseende. Överraskar ofta. Troligen med en av stans 10 bästa rövar.
Jag som brukar vara så svag för brunetter :P.

6 Comments:
Åhgud! Du är jag! Fast lite manligare.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Visst verkar det så? :D.
hihi din lilla flörtnisse :-)
Jo. Det är läskigt. Är din favoritfärg röd?
Nej, blå :P
Skicka en kommentar
<< Home